{"id":1550,"date":"2024-10-02T21:40:59","date_gmt":"2024-10-02T19:40:59","guid":{"rendered":"https:\/\/fand.se\/?p=1550"},"modified":"2024-10-02T21:48:06","modified_gmt":"2024-10-02T19:48:06","slug":"1550-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fand.se\/en\/1550-2\/","title":{"rendered":"\u00c4r du r\u00f6d eller gul? Eller \u00e4r du bl\u00e5r\u00f6d?"},"content":{"rendered":"<p>DISC-analysen och liknande personlighetstest hade sin stora popularitetsv\u00e5g f\u00f6r ungef\u00e4r 10-15 \u00e5r sedan. \u00c4r f\u00e4rgprofilerna p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6 ut som verktyg?<br><br>Kanske. Kring slutet av 2000-talet och b\u00f6rjan av 2010-talet, var DISC och andra beteendeanalysmodeller som Myers-Briggs och Belbin ofta centrala i diskussionerna om teamutveckling, ledarskap och rekrytering.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5t oss kort \u00e5terbes\u00f6ka modellen. Den \u00e4r inte s\u00e5 \u201dmodern\u201d som man kan tro. DISC-profilerna utvecklades av William Moulton Marston, psykolog och forskare, som p\u00e5 1920-talet presenterade sin teori om m\u00e4nskliga beteenden i sin bok <em>Emotions of Normal People<\/em> (1928). Marston var inte bara psykolog utan ocks\u00e5 uppfinnare, och hans DISC-teori fokuserar p\u00e5 fyra grundl\u00e4ggande personlighetstyper: Dominance, Influence, Steadiness, och Conscientiousness.<\/p>\n\n\n\n<p>DISC-profilen har sedan utvecklats och anv\u00e4nts inom omr\u00e5den som ledarskap, rekrytering, och personlig utveckling. Det finns nu m\u00e5nga moderna versioner och till\u00e4mpningar av Marstons ursprungliga teori. Det vi ofta refererar till idag och som de flesta k\u00e4nner till \u00e4r profiler representerade med f\u00e4rger. De fyra f\u00e4rgerna och profilerna \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-vivid-red-color has-text-color has-link-color wp-elements-c732571dde4a1827ebe49f19893944d8\"><strong>Dominans (R\u00f6d)<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"1\" class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Nyckelord<\/strong>: Resultatorienterad, beslutsam, m\u00e5lmedveten.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Beteende<\/strong>: R\u00f6d profiler gillar att ta initiativ och kontroll, och de f\u00f6redrar snabba beslut och att driva projekt fram\u00e5t.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p class=\"has-luminous-vivid-amber-color has-text-color has-link-color wp-elements-ac0817901fcdc7d6046e0b8380df44c1\"><strong>Inflytande (Gul)<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"1\" class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Nyckelord<\/strong>: Social, entusiastisk, \u00f6vertygande.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Beteende<\/strong>: Gul profiler \u00e4r ut\u00e5triktade och gillar att inspirera och motivera andra. De bygger relationer och p\u00e5verkar genom sin optimism.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p class=\"has-vivid-green-cyan-color has-text-color has-link-color wp-elements-cee64e05205c7d8b57f809a77b13c58d\"><strong>Stabilitet (Gr\u00f6n)<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"1\" class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Nyckelord<\/strong>: Harmonisk, empatisk, st\u00f6djande.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Beteende<\/strong>: Gr\u00f6na profiler f\u00f6redrar stabila milj\u00f6er och arbetar b\u00e4st i team. De \u00e4r ofta lyh\u00f6rda och bra p\u00e5 att st\u00f6dja och f\u00f6rst\u00e5 andra.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p class=\"has-vivid-cyan-blue-color has-text-color has-link-color wp-elements-464e45ddc5d42c52a3eb40d053a311c1\"><strong>Konformitet (Bl\u00e5)<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"1\" class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Nyckelord<\/strong>: Noggrann, analytisk, metodisk.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Beteende<\/strong>: Bl\u00e5 profiler fokuserar p\u00e5 kvalitet och precision. De gillar att arbeta systematiskt och f\u00f6lja regler.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>S\u00e5 varf\u00f6r b\u00f6rjade verktyget anv\u00e4ndas  frekvent f\u00f6rst vid 2000-talet?<\/p>\n\n\n\n<p>Fler faktorer spelar in. Under 2000-talet b\u00f6rjade f\u00f6retag bli alltmer intresserade av att m\u00e4ta och f\u00f6rb\u00e4ttra sina medarbetares prestationer och arbetsmilj\u00f6er. Detta samtidigt som framv\u00e4xten av \u201dpersonlighetstestindustrin\u201d skedde genom f\u00f6retag som utvecklade personlighetstester (som Myers-Briggs och andra), vilket \u00e4ven visade v\u00e4gen f\u00f6r att DISC skulle bli kommersialiserat och integreras i aff\u00e4rsprocesser. F\u00f6retag som Everything DiSC och DISC Personality Testing b\u00f6rjade erbjuda strukturerade DISC-verktyg. Under samma period v\u00e4xte intresset f\u00f6r personlig utveckling och professionella coacher. M\u00e5nga coacher och konsulter b\u00f6rjade anv\u00e4nda DISC-profiler f\u00f6r att hj\u00e4lpa sina klienter att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 sina styrkor och svagheter och hur de kan f\u00f6rb\u00e4ttra sitt ledarskap.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta ledde till bred framg\u00e5ng f\u00f6r ett verktyg som ocks\u00e5 \u00e4r ganska l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5. De kunde ge snabba och barnsligt enkla insikter (f\u00e4rger) om individers arbetsstil och samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga. Det blev \u00e4ven ett vanligt verktyg inom rekrytering, speciellt vid mer seniora positioner. M\u00e5nga skulle nog h\u00e4vda att personlighetstest och beteendeprofiler blev ett sorts &#8221;modeverktyg&#8221; f\u00f6r HR-avdelningar under 2000-talet. Men med tiden b\u00f6rjade kritik v\u00e4xa, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4llde de vetenskapliga grunderna f\u00f6r verktyget DISC, och forskare lyfte fram att dessa modeller ofta saknar tillf\u00f6rlitlighet och validitet n\u00e4r det kommer till att f\u00f6ruts\u00e4ga prestationer eller arbetsbeteende p\u00e5 ett robust s\u00e4tt. Motsatsen till vad m\u00e5nga valde att tro.<\/p>\n\n\n\n<p>I samband med att denna kritik tagit f\u00e4ste s\u00e5 har m\u00e5nga f\u00f6retag i st\u00e4llet valt att anv\u00e4nda mer forskningsbaserade metoder, som exempelvis Big Five-modellen, som anses ha starkare vetenskaplig f\u00f6rankring. \u00c4ven om DISC fortfarande anv\u00e4nds i viss utstr\u00e4ckning, har dess popularitet avtagit, d\u00e5 de forskningsbaserade verktygen f\u00e5tt st\u00f6rre genomslag inom framf\u00f6rallt rekrytering. <\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 medan DISC var ett hett \u00e4mne under mitten av 2000-talet till b\u00f6rjan av 2010-talet, har det idag en n\u00e5got mer avslagen status. Anv\u00e4ndningen \u00e4r mer selektiv i kombination med andra verktyg som bygger p\u00e5 mer robust forskning. Vi p\u00e5 Fand Rekrytering tror att DISC fortsatt kan vara ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 beteendestilar och f\u00f6rb\u00e4ttra kommunikation inom en organisation, men d\u00e5 dess vetenskapliga grund \u00e4r ifr\u00e5gasatt finns risk f\u00f6r felbed\u00f6mning om det anv\u00e4nds som beslutsunderlag i rekrytering. <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>DISC-analysen och liknande personlighetstest hade sin stora popularitetsv\u00e5g f\u00f6r ungef\u00e4r 10-15 \u00e5r sedan. \u00c4r f\u00e4rgprofilerna p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6 ut som verktyg? Kanske. Kring slutet av 2000-talet och b\u00f6rjan av 2010-talet, var DISC och andra beteendeanalysmodeller som Myers-Briggs och Belbin ofta centrala i diskussionerna om teamutveckling, ledarskap och rekrytering. L\u00e5t oss kort \u00e5terbes\u00f6ka modellen. Den [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1555,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[29,37,36,18],"class_list":["post-1550","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade","tag-chefsrekrytering","tag-disc","tag-personlighetstest","tag-rekrytering"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1550"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1557,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1550\/revisions\/1557"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1555"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1550"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1550"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fand.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}